Konsument-, grupp-, transport- och e-handelsförpackning: vad de betyder
Förpackningsförordningen (EU) 2025/40 definierar förpackningstyper, och definitionerna påverkar vem som är producent och vilka skyldigheter som gäller för förpackningen. Här är förordningens svenska definitioner i sammandrag.
Konsumentförpackning
En förpackning som är utformad så att den på försäljningsstället utgör en säljenhet bestående av produkter och förpackning till slutanvändaren. Till exempel produktens egen ask. (I den finska och engelska versionen kallas typen myyntipakkaus / sales packaging.)
Gruppförpackning
En förpackning som på försäljningsstället samlar ett visst antal säljenheter i en grupp. Det spelar ingen roll om gruppen säljs som sådan eller används för att fylla på hyllorna.
Transportförpackning
En förpackning som underlättar hantering och transport av säljenheter eller grupper så att produkterna inte skadas. Containrar som används vid väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransport är inte transportförpackningar.
Förpackning för e-handel
En transportförpackning som används för att leverera produkter till slutanvändaren vid e-handel eller annan distansförsäljning.
Förpackning för avhämtning
En serviceförpackning som fylls på försäljningsstället med drycker eller färdiglagade livsmedel som är avsedda att förtäras direkt någon annanstans och som vanligen förtärs direkt ur förpackningen.
Och konsument- och företagsförpackningar i redovisningen?
På producentsammanslutningarnas redovisningsblanketter delas förpackningarna i regel in i konsument- och företagsförpackningar (Rinki: förpackningar som hamnar hos konsumenter eller hushåll respektive hos företag). Indelningen är inte densamma som förordningens förpackningstyper, så kontrollera klassificeringen i er producentsammanslutnings anvisning.
Källor
Läget 17.10.2026. Innehållet är inte juridisk rådgivning.